Vi sitter tillsammans med hans kamrater i "revolutions-lägenheten "i Turkiet, det är gångavstånd till gränsen mot Syrien. Om ett par timmar kommer han att kliva över gränsen.
Min skrivande kollega Sarah Britz och jag söker efter krigets konsekvenser bland flyktingarna i gränslandet mellan Turkiet och Syrien.
Hakim är 19 år och utsattes enligt hans egna berättelse för tortyr av den syriska polisen i hemstaden
Damaskus, något som smärtsamt gjort honom motiverad att strida mot Assad regimen.
Vi ses var det sista vi sa till varandra innan vi lämnade lägenheten sommaren 2012.
Att tänka sig ett slut där man träffar Hakim livs levande i ett fredligt Syrien i ett hav av lyckliga människor finns nog tyvärr bara i
en spelfilm från Hollywood.
Men jag har inte gett upp hoppet Hakim, för mig är du fortfarande livs levande.
Men jag har inte gett upp hoppet Hakim, för mig är du fortfarande livs levande.
Vad fint skrivet, Magnus.
SvaraRaderaTack Jessica, skicka gärna bilderna:)
SvaraRadera