Jag har funderat en hel del över säkerheten i veckan. Tänkt på de som med livet som insats bevakar
storoffensiven mot den av IS
kontrollerade staden Mosul.
Känt glädje över att Paul Hansen
överlevde med minsta möjliga marginal när han blev beskjuten av en
prickskytt.
Tänker på det säkerhetspådrag som fanns
under fotofestivalen i Perpignan i slutet på augusti i år. Polisen
och militären som den franska regeringen kommenderade ut för att
bevaka en utställning med dokumentära bilder från oroshärdar världen över. Det
kändes som soldaten klev ur bilden och betraktade den oroshärd han
just lämnat.
